Benny Jacobsson

Studentidentitet - från skrå till landskap

Mitt avhandlingsämne rör konstruktionen av regional identitet kopplad till de historiska landskapen Uppland och Västergötland. Detta paper belyser studenternas roll i detta. Studenterna vid svenska universitet har sedan 1600-talet organiserats landskapsvis, i "nationer". Enligt äldre forskning utmärktes nationerna alltfrån begynnelsen av hembygdskärlek till ursprungslandskapet. Detta var ett karakteristiskt inslag i studenternas identitet. Detta är, vill jag hävda, en projicering bakåt i tiden av 1800-talets förhållanden. Uttryck för identitet kopplad till ursprungslandskap var sällsynta bland studenter före mitten av 1800-talet. I stället framträder en korporativ identitet, kopplad till studentnationen. Nationen har sina initiationsriter, hierarkiska uppbyggnad, interna disciplin och sociala skyddsnät, och studenterna uppträder med yttre attribut som hatt och värja. Nationens ära och dess medlemmars vandel omhuldas. Men ytterst sällan berörs hemlandskapet. Studentnationerna före mitten av 1800-talet hade, menar jag, mer karaktär av skrån. Uttryck för identitet kopplad till hemlandskapet uppträder först under 1800-talet, framför allt mot dess slut. Organiserat utforskar studenterna sina hemlandskaps språk, sägner och seder. Sångarfärder, hembygdskurser och publikationer riktas till hemlandskapet. Nationstraditioner och fanor introduceras. Min metod är att söka efter uttryck för identitet och tillhörighet, främst i protokoll från akademiska konsistoriet och Västgöta och Uplands nationer i Uppsala från 1600-talet och framåt, samt nationspublikationer från 1800- och 1900-talen. Slutsatsen är att en förändring skett "från skrå till landskap". Orsakerna är dels romantikens intresse för det folkliga och ursprungliga, men också "nationalitetsprincipens" grepp om tänkandet mot slutet av 1800-talet. Landskapen blev till nationens byggstenar. Detta ledde studenterna att betona hemlandskapet, medan den korporativa karaktären av studentnationerna trädde i bakgrunden. Till detta senare bidrog också hela samhällets förändring under 1800-talet, bort från korporativa organisationsformer till mer associativa.