Lectio praecursoria 26.8.2011

Ärade kustos, ärade opponent, ärade åhörare. Min forskning hör till området militärhistoria. Jag undersöker lokalsamhället dels som resurs och dels som föremål för krigsrelaterad skadegörelse.  Forskningsperioden är slutet av den tidigmoderna tiden, närmare sagt Napoleonkrigen. Undersökningen har en dubbel infallsvinkel, den krigförande arméns och det krigsdrabbade lokalsamhällets. Å ena sidan studerar jag lokalsamhället som en logistisk resurs under finska kriget, som utkämpades åren 1808–1809 mellan Ryssland och Sverige, å andra sidan ser jag på de materiella skador som drabbade lokalsamhället. Eftersom min huvudhypotes är att logistiken var grundorsak till de materiella skadorna, lyfts den logistiska synvinkeln fram i avhandlingen.

I Napoleonkrigen var organiseringen av underhållssystemet av stor betydelse för arméernas rörlighet och därigenom för deras slagkraft. En större slagkraft hade ofta en avgörande inverkan på krigets slutresultat. Napoleons motståndare måste mera än tidigare tillägna sig  ett underhållssystem som grundade sig på att utnyttja lokala resurser för att svara  till den militära utmaningen av Napoleons arméer. Att använda enbart ett sådant här underhållssystem var dock problematiskt i resursfattiga områden där avstånden var stora. Att öka truppernas numerär avsevärt gav inte de strategiska fördelar som man  eftersträvade eftersom truppernas underhåll och rörlighet försvårades.

Den svenska arméns försörjning under finska kriget baserade sig fortfarande på magasinssystemet.  Den ryska arméns underhållssystem var mindre beroende av magasinssystemets fjättrande begränsningar än den svenska arméns underhållssystem. Den ryska armén hade ett smidigare organiserat underhåll och det grundade sig på ett hänsynslöst utnyttjande av lokala resurser, genom bland annat plundringar och tvångsbete.  Även trossen var större än den svenska arméns.  Av dessa orsaker kunde den ryska armén föra ett rörligare krig än motståndaren Sverige.  Liksom så ofta var fallet ledde rörlighet till större slagkraft och militärisk framgång. Det ryska underhållssystemets effektivitet var en viktig faktor i  ryssarnas militäriska framgång i kriget mot Sverige.

Beträffande krigsskadorna under finska kriget är det fråga om grundforskning, eftersom det inte tidigare har gjorts undersökningar hur krigsskadorna fördelade sig inom Finland. Det har också saknats uppskattningar om krigsskadornas storlek. Tillgången till även internationellt sett unika källor har erbjudit möjlighet att ge en exceptionellt detaljerad bild av de förluster som kriget förorsakade lokalsamhället. Tidigare forskning har inte lyft fram att krigsskadorna utgjorde ett av de mest  påtagliga missförhållandena under och efter kriget.

Krigsskadorna i krigsoperationernas tyngdpunktsområde hade först och främst en koppling till de ryska truppernas logistik. Därför var krigsskadorna i allmänhet störst vid viktiga kommunikationslinjer alltså vid allmänna landsvägar och i närheten av dem. Orsaken till att den ryska armén utnyttjade lokala resurser hänsynslöst berodde på utom strävan till rörligare krigsföring också på brist  på pengar. Plundringen bildade ett strukturellt drag i den ryska arméns underhållssystem ännu i de krig som fördes i slutet av den tidigmoderna perioden. Men även t.ex. den franska arméns underhållssystem under revolutions- och Napoleonkrigen baserade sig mycket på att utnyttja lokala resurser i  stor skala och både rekvisitioner och plundringar förekom ofta. 

Den ryska arméns hämndaktioner på grund av folkresningen var den andra viktiga orsaken till forskningsområdets krigsskador. Även dessa åtgärder kan delvis indirekt hänföras  till den ryska arméns logistik. Civilbefolkningens beväpnade motstånd som gick ut på att bryta kommunikationslinjer och få stora områden under sin kontroll försvårade den ryska arméns  underhåll och även  strategiska mål. Jag anser att man i den internationella forskningslitteraturen inte tillräckligt har undersökt sambanden mellan en anfallande armés logistiska lösningar och beväpnade folkresningar.

När infallsvinkeln byts och man ur lokalsamhällets synvinkel granskar de materiella skador som kriget förorsakade   kan följande framhållas. Förutsättningarna för lokalsamhällets materiella välstånd under Napoleonkrigen var i stort bundna till hur underhållet organiserades i  resursfattiga områden.  Ju mera okontrollerat uttagandet av lokala resurser var desto mer förödande var följderna i allmänhet för lokalsamhället. När man agerade på det här sättet kunde man indriva ett stort underhåll, men enbart under en  kort period. Här fanns det en inbyggd motsättning mellan den anfallande arméns och lokalsamhällets intressen. Lokalsamhället blev på sätt och vis betalaren av den ockuperande arméns militära framgång .

I finska kriget var den negativa sidan av den ryska arméns effektivare logistik dess destruktiva verkan på lokalsamhället. Krigsskadorna koncentrerade sig till hela landet, inom länet, men även inom socknarna. De största ekonomiska förlusterna i djupanalysens socknar förorsakades av skador som hänförde sig till grödor, kläder, byggnader, säd och hö. Lokalsamhället tömdes hänsynslöst på livsmedel. Grundförutsättningarna för lokalsamhällets existens försvann och en stor del av lokalsamhällets medlemmar blev utblottade i de värst drabbade områdena.

Detta förorsakade ett händelselopp, som ledde till en befolkningskris. Under den tidigmoderna tiden uppstod svåra befolkningskriser när stor matbrist, krig och epidemier förekom samtidigt. Under finska kriget var detta fallet inom de områden som uppvisar de största krigsskadorna och följden blev en befolkningskris. Tidigare forskning har inte tillräckligt lyft fram sambandet mellan krigsskadorna och befolkningskrisens uppkomst.  Min forskning om krigsskadornas omfång i  Vasa län gör det möjligt  att systematiskt  undersöka  huruvida krigsskadorna  var en delorsak till befolkningskrisen.

Tidigare forskning har inte tillräckligt lyft fram underhållets betydelse för krigens slutresultat och därmed även för staternas historia i stort.  Underhållssystem kunde ha en fatal inverkan på lokalsamhällen i resursfattiga områden.

Print Friendly, PDF & Email

Vastaa

Sähköpostiosoitettasi ei julkaista. Pakolliset kentät on merkitty *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.