Råd till skribenterna

(suomeksi)

Nedan några grundläggande råd (uppdaterade i september 2012) för artikelskribenter. Råden gäller överlag lika för olika typer av artiklar. Ennen ja nyt publicerar referee-artiklar, översikter (konferensrapporter, presentationer av läroämnen och projekt, kolumner), lection till doktorsdisputationer, intervjuer och bokrecensioner. Vi önskar att referee-artiklarna är ca 15-20 sidor långa (radavstånd 1,5). De övriga typerna av artiklar är kortare, 2-14 sidor långa. Artiklarna utges på finska, svenska och engelska samt enligt avtal även på andra språk. Ifall artikelns språk inte är författarens modersmål, görs en skild överenskommelse om språkgranskning.

Enskilda förslag på artiklar eller idéer för teman kan sändas till chefredaktören eller till närmaste medlem av redaktionsrådet. Tidskriften tar gärna emot recensionsexemplar av publicerade verk. Recensionerna placeras även i Agricolas databas över recensioner.

TEXTENS FORM

För att underlätta textbehandlingen och ombrytningen ber vi att ni använder följande form på texten, i mån av möjlighet.

I rubrikerna bör man bruka rubrikstilar [rubrik 1, rubrik 2/ h1, h2…], eftersom layoutprogrammet känner igen dem och automatiskt överför dem i rätt form. Artikelns namn är rubriknivå 1, underrubrikerna nivå 2.

I dokumentet bör man gärna använda stil för stycke, som automatiskt gör ett radbyte emellan styckena. Vi använder inte indragning i början av raden. Textens radavstånd är 1,5 och alla marginaler bör vara 2,0 cm. Nothänvisningarna läggs till i textbehandlingsprogrammet i automatisk form i slutet av artikeln (inte i parenteser inne i texten). Angående nothänvisningarnas form, se noggrannare råd på slutet av denna sida.

Texten sänds i doc- eller rtf-form. Spara dokumentet under ditt eget efternamn, t. ex. Virtanen.rtf

I slutet av artikel bör bifogas en mening som beskriver författaren, till exempel Författaren är filosofie magister, som slutför sin doktorsavhandling [tema] vid historiska institutionen vid Åbo Akademi.

Kursivering. Publikationernas titel och utländska koncept, t. Ex. Gender History, kursiveras. Personnamn varken kursiveras eller skrivs med fet stil.

Tankestreck och bindestreck. Tankestreck mellan årtal (1775-1780), mellan sidnummer (26-32), och vid behov i meningar. Ett kort bindestreck används till exempel så här: Savo-karelska avdelningen, blå- och vitrandig.

Citationstecken. Citationstecken används först och främst som ”dubbla citattecken” (och ’enkla’ används för att markera ett citat inne i citatet). Citat längre än tre rader bör särskiljas som stycken som dras in under brödtexten, utan citattecken i början och slutet av citatet.

Punkter och kommatecken. Dessa används logiskt, ifall de bör finnas i ett citat eller i själva meningen, återges detta som sådant. Exempel:

~ I sitt brev konstaterade han: “Jag har alltid sagt, ’concordia res parvae crescunt’.”

~ Deras motto var “concordia res parvae crescunt”.

Mellan initialerna på ett förnamn görs alltid mellanslag: H. M. Scott (inte H.M. Scott).

TABELLER, BILDER, LJUD- OCH VIDEOUPPTAGNINGAR

Sänd bilderna i digitalt jpg-format. Ifall bilderna bör läggas in i texten, bör bildernas resolution vara minst 300 dpi. Bilderna bör bifogas som skilda filer, numrerade logiskt och försedda med författarens namn (t. Ex. virtanen 1.jpg, virtanen2.jpg osv.). Markera var bilderna skall vara i förhållande till texten i ditt artikeldokument, t. ex. “bild: virtanen1.jpg, bild: virtanen2.jpg” osv. Mycket stora bilder publiceras separat, som bifogade dokument. Ifall vi inte kommer överens om annat, försäkrar författaren bildernas möjliga bruksrätt samt svarar för copyright. Redaktionen ger tilläggsanvisningar vid behov.

Komplicerade tabeller och bilder bör sändas till redaktionen separat, i den form som man kommer överens om på förhand. Ifall man sänder ljud- och videoupptagningar, bör man göra en skild överenskommelse om dessa.

NOTHÄNVISNINGARNAS OCH KÄLLFÖRTECKNINGENS UTSEENDE

I artiklarna brukas hänvisningar på slutet av artikeln. Nothänvisningarnas numrering utgörs av romerska siffror. Om publikationer används en kort hänvisning (författarens namn, årtal och sidnummer), som vid behov utreds i detalj. Nothänvisningarna placeras i slutet av artikeln, med textbehandlingsprogrammets automatiska sluthänvisningsfunktion.

I slutet av artikel finns en förteckning, ”Källor och forskningslitteratur”, där alla verk samlas som omnämnts i hänvisningarna. Vid behov används underrubriker i enlighet med artikelns tema och innehåll, t. ex. ”Källor”, ”Källpublikationer”, ”Dagstidningar”, ”Offentliga handlingar” och ”Forskningslitteratur”.

Formatet för bibliografiska uppgifter följer från hösten 2012 i huvudsak de linjer för format, som anges i Finska litteratursällskapets Historieseriernas allmänna råd och i Historiallinen aikakauskirjas förnyade råd år 2012 (http://pro.tsv.fi/haik/ohjeet.htm ). Målet är att förenhetliga branschens sätt att göra hänvisningar, fastän det även finns skillnader – den mer betydande skillnaden är att det i artiklarna i Ennen ja nyt finns käll- och litteraturförteckning, medan man i Historiallinen aikakauskirja anger fullständiga bibliografiska uppgifter, då man för första gången hänvisar till en källa eller ett verk. Nedan ges exempel på de råd som följs av Ennen ja nyt.

Källor

I sluthänvisningarna går man från den minsta arkivenheten till den största, enligt den noggrannhet som arkiv- eller källtypen kräver. Vid behov anmäls till exempel sidnummer eller folionummer (sidnummer skrivs utan ”s.”, men folionummer markeras med ”f.” samt omnämnandet ”recto/verso” eller ”r-/v.”). Då man skriver datum, påverkas formen av det språk man använder.

Exempel:

Arvid Erikssonin kirje Ture Jönssonille 12.4.1599. Acta historica I, Kansallisarkisto.

Arvid Erikssons brev till Ture Jönsson, 12 april 1599. Acta historica I, Finlands nationalarkiv.

Mr. Lamb’s letter to Sir Henry Pidgeon, 5 aug 1965. Sir Henry Pidgeon’s Archives,

Vol. 1 p. 5, Archives of Shangri-La.

I källförteckningen meddelas arkivuppgifterna i korthet. Arkivets namn (t. ex. Kansallisarkisto / Nationalarkiv) meddelas på det språk som artikeln skrivits på och i den form som är gängse.

Exempel:

Kansallisarkisto

Acta historica I

Finlands Nationalarkiv

Acta historica i

Archives of shangri-La

Sir Henry Pidgeon’s Archives

Källpublikationer

I nothänvisningarna används gängse bruk att hänvisa till olika material, exempelvis källpublikationens rubrik och sidnummer eller nummer på handlingen / dokumentet.

Exempel:

Anonymous letters and documents 1700-1702, 556.

Bidrag till Finlands historia iv, handling nummer. 145.

Royal orders, vol. Iii, 46-50.

Källförteckningen görs i alfabetisk ordning, logiskt enligt nothänvisningarna: ifall man i nothänvisningen angett publikationens rubrik, förekommer källan i förteckningen i alfabetisk ordning enligt rubriken osv. Förkortningarna ”ed./red./toim.” etc. anges på det språk som artikeln skrivits på.

Exempel:

Anonymous letters and documents 1700-1702. Toim. Ragvald Halvardsson. Swedish Books, Stockholm 2000.

Bidrag till Finlands historia IV. Red. Reinhold Hausen. Kejserliga senatens tryckeri, Helsingfors 1912.

Royal Orders in Print, vols. I-VL. Ed. Robert Dudley. RoyalBooks, Kondon 1580.

Litteraturhänvisningar

I nothänvisningarna:

Renvall 1939, 56.

Immonen, Lempiäinen & Rosendahl (red.) 2007. (obs. Denna hänvisning avser hela verket.)

Koskinen 2005, 239.

I litteraturförteckningen:

Ifall det finns flera namn på författare, skribenter eller redaktörer, lägger man & emellan redaktörernas namn. Efter redaktörens eller redaktörernas namn anges deras status (red.). Före namnet på verket som följer efter parentesen utan kommatecken eller punkt.

Ifall man hänvisar till två eller flera verk av samma författare som utkommit under samma år, skiljer man åt verken genom att lägga till små bokstäver efter årtalet utan mellanslag, till exempel 1998a och 1998b.

Stora och små bokstäver i verkets titlar anges i enlighet med respektive språks konventioner: i finska och till exempel i svenska och franska rubriker är det stor bokstav endast i början av titeln och i särnamn. Engelska nomen och verb skrivs däremot med stora bokstäver i början av orden i rubriken, i tyskan särnamnen och substantiven.

Hela verk anges enligt författarens efternamn, förnamn, punkt, verkets namn kursiverat (möjliga rubriknivåer anges skilt med punkt eller exempelvis med kolon eller tankestreck), punkt, möjlig publikationsserie och nummer på del, punkt, förläggare, kommatecken, förlagsort, publikationsår.

Exempel:

Renvall, Pentti. Klaus Fleming und der Finnische Adel. In der Anfangsphasen der Krise der Neunziger Jahre des 16. Jahrhunderts. Sonderausgabe aus den Annales Universitatis Turkuensis ser. B, tom. XXIV. Turun yliopisto, Turku 1939.

Immonen, Visa, Lempiäinen, Mia & Rosendahl, Ulrika (red.). Hortus novus. Fresh approaches to medieval archaeology in finland. Archaeologia Medii Aevi Finlandiae XIV. The Society for Medieval Archaology in Finland, Turku 2007.

Artiklar i tidskrifter anges på följande vis: författarens efternamn, förnamn, punkt, artikelns namn utan citattecken (ifall citattecken ingår i rubriken, bör de naturligtvis anges), möjliga rubriknivåer skiljs åt med punkt, inte med exempelvis kolon eller tankestreck, punkt, tidskriftens namn kursiverat, inget kommatecken, nummer på årgång (vid behov kan man ange även tidskriftens nummer, då modellen är följande: årgång, kolon, nummer), publikationsår i parentes, kommatecken samt sidnummer utan förkortningen s.

Exempel:

Koskinen, Ulla. Friends and brothers. Rhetoric of friendship as a medium of power in late-16th-century Sweden and Finland.Scandinavian Journal of History 30:3-4 (2005), 238-248.

Delar av verk anges så här: författarens efternamn, förnamn, punkt, artikelns titel utan citattecken (ifall dessa inte ingår i rubriken), möjliga rubriknivåer skils åt med punkt, inte med kolon eller tankestreck, punkt, orden i verket, redaktörens (redaktörernas namn) förnamn, efternamn (red.), inget kommatecken, verkets titel kursiverad, möjliga nivåer på rubriker skils åt med punkt, inte med kolon eller tankestreck, punkt, möjlig publikationsserie utan kursiv, inget kommatecken, nummer utan kursiv, punkt, förläggare, förlagsort, år, kommatecken (ifall man anger sidnummer), de hänvisade sidornas nummer utan förkortningen s.

Exempel:

Tuhkanen, Totti. Miten Kumlingen kirkkomaalari löysi hämärän värit? I verket Leena Rossi & Hanne Koivisto (red.) Monta tietä menneisyyteen. Omistettu professori Keijo Virtaselle ja apulaisprofessori Kari Immoselle heidän täyttäessään 50 vuotta. Turun kulttuurihistoria, Turku 1995, 23-29.

Vastaa

Sähköpostiosoitettasi ei julkaista. Pakolliset kentät on merkitty *